Allmän pepp om livet

Ridbilder på Chambord

Hej här kommer ett gäng bilder från i förrgår när jag red Evas Grand Prix häst Chambord som är en otroligt bra och snygg hingst! Jag har aldrig suttit på en häst värd flera miljoner så jag var rätt nervös kan jag säga… tänk om jag kommer fel på ett hinder liksom, haha. Men det var otroligt kul att få den erfarenheten att få rida en sån häst!

Det roliga är att många tror att ju bättre hästen är, och ju högre klasser den går så blir det lättare att rida och man kan komma snabbare upp i klasserna… Jag fick höra SÅ många gånger att det är 100 ggr lättare för mig och att jag utvecklades så fort bara för att jag hade en sån fin häst som Lalle… Det är helt fel och i verkligheten så är det precis tvärtom. Det vet jag att ni alla som är insatta och har kunskap vet, men det är många som inte vet det så nu berättar jag det igen. Och varför.

De bästa hästarna har otroligt mycket blod och power, och gör man lite fel så kan man sabba allt. Det är svårare hästar och att hoppa på Chambord var inte lätt. Mycket svårare att få framför skänkeln för mig och att se avstånd och allting än att rida te x Corvara. Nu är jag ju van med Corvara men allting blir mer komplicerat med en sådan här häst. Det är så extremt mycket power i denna och det krävs att man har lika mycket power själv, att man är modig nog att hänga med hästen istället för att jobba emot den.

De svårklasshästar jag ridit är också extremt mycket känsligare. De är sååå välridna och utbildade att de kan allt och reagerar på allt. För annars blir det farligt att rida svår hoppning. Dom är elit idrottsmän som är så tränade på allt. Minsta lilla tygeltag man gör reagerar dom på. Minsta lilla touch med foten. Minsta lilla feltryck med sätet. De reagerar direkt och allt kan bli fel. Råkar man sätta lite fel tryck i sätet under en linje, eller blir det minsta obalanserad- då kan hästen försvinna ut linjen och uppfatta att den ska göra det. Så till er som tror att det ska vara lättare- tro mig det är det inte!

Chambord är en fantastisk häst! Inte hingstig alls, men han har den hingstiga attityden med otroligt mycket självförtroende och han är riktigt modig. Han hoppar 170 som att det vore 1 meter. Så otroligt modig. Eva har vann den senaste six bars hon var på. Och då är det som att rida mot en vägg. Inte många hästar som har det modet. Han har sånt tryck i varje steg. I galoppen är det som att något exploderar under en. Så cool känsla! Dock ganska stark och man måste jobba och aktivera honom hela tiden.

Hoppas vi får se Chambord på OS nån gång i framtiden! Då kan jag få skryta med att jag hoppat den hästen, haha. Jag vill också berätta en annan sak som jag tycker är viktigt i sammanhanget och som faktiskt avslutar lite av det jag påbörjat skriva. En liten punchline. Och det är att denna häst är en 160 Grand Prix häst. Kommer kunna gå OS. Den kostar miljoner kronor, det gör dom hästarna. Men OM den här hästen hade kostat 300 000 kr som snarare är min budget till ny häst, om Chambord hade kostat det så hade jag ändå inte köpt honom.

Han är inte min typ och jag ska aldrig mer köpa en häst och göra en bra affär för att hästen är grym! Bambo kan gå svår klass och jag fick honom till ett bra pris eftersom jag köpte tre stycken på samma gång. Men gick det? Nej, för jag var naiv och tänkte bara på en framtid med Bambo på stora klasser eftersom jag visste att han kunde göra det och att han besitter alla kvalitéer. Men om man inte kan rida honom bra, det vill säga att om man inte passar med den typen av häst så spelar det ju ingen roll.

Då spelar det ingen roll om man sitter på en häst värd 3 miljoner eller 30 000 kr. Är det inte ens typ så går det inte. Och visst, jag kan kanske tävla Bambo lite 140, jag tävlade en stor 135 på Horse Show med honom och det kändes enkelt, men när vetskapen finns att det FINNS hästar som jag kan rida BÄTTRE än Bambo ute i världen så ligger det ändå och gnager i bakhuvudet hela tiden. Hade jag varit ett proffs så hade jag inte brytt mig. Ett proffs kan rida alla typer av hästar och prioriterar kvalité och potential. Jag är inte i samma tänk och därför prioriterar jag en häst jag kan rida bäst. Och Bambo ska inte gå lite 140, han ska gå svår klass och varför då hålla kvar en sån talang hemma när en annan kan göra det med honom?

Det är så jag tänker. Tänker ni annorlunda? Berätta gärna 😀

Här kommer ett gäng bilder. Visst är han makalöst fin? 

q1 q2 q3  

q4

På muren står en Pepsi och framsidan på muren är målade i massor av konstiga färger. Han kollade inte ens på det…haha. 

  q5

Här är det ganska högt men det finns en hundradels tvekan för hästen..

q6q7

I slutet höjde Eva upp till detta och jag höll rent ut sagt på att bajja ner mig. Eller nej jag skulle gjort det först om hon sa att jag skulle hoppa det. Men efter att suttit på Chambord och känt hans självförtroende så tvekade jag inte ens sekund att styra upp på denna linje. Han har sånt självförtroende och han skulle aldrig i sitt liv stanna. Det känner man.

q8

….och här hoppar han som ingenting…Trots att det ligger en bom framför som gör att han måste komma rätt nära hindret och verkligen hoppa upp sig över det. No problem.

  q9

Jag har faktiskt aldrig i mitt liv njutit så mycket under ett hopp. Jag har ju hoppat 170 med Lalle också men det var inomhus. Denna utsikt och denna miljö… och med den hästen. MMMM!

q10

q11

Finaste snyggaste hingsten alltså! Hoppas hoppas han kommer till världens bästa hem. För Ja, han är till salu. Så om någon läser här och söker en OS häst…då vet ni var han finns 😉

q12

Translate »